MILJÖ OCH BIOGAS

 

Det finns många fördelar med en avfallskvarn. En bättre miljö är en av dem. Här under beskriver vi hur ditt avfall går från diskhon till biogas eller bioslam!

Avfallet spolas i avloppsnätet till reningsverket. Där rötas det och blir biogas och rötslam.

Det är exakt samma process som för toalettavfall. Skillnaden är att matavfall ger mycket mer biogas eftersom matavfall är rikt på kol. Kolet finns för det mesta i fett. Matavfallet sätter därför fart på rötningsprocessen. Det är ofta ett attraktivt tillskott för reningsverk som rötar sitt avfall.

Avloppsnätet är igång 24 timmar om dygnet. Ljudlöst och utan avgaser.
Varje kilo avfall till kvarnen ger 0,5- 1 kWh biogas i reningsverket. /Referens. Gamla uppgifter från personlig kommunikation med: Prof Peter Balmér; Chalmers fd chef på Ryaverket i Göteborg och Agronom Lennart Thyselius, Jordbrukstekniska institutet/

Biogasen används i reningsverkets gasmotorer. Biogas används också som fordonsbränsle och blir alltmer vanligt. Efter den senaste tidens betraktelser av den globala uppvärmningen verkar biogas vara det bästa bränslet, just nu är det väl bäst att tillägga.

Biogas består till 2/3 delar av metangas. Resten är koldioxid.
Biogas är sotfri, giftfri och bidrar inte till växthuseffekten eftersom det mesta av matavfallet kommer från växtriket.
Rötningsprocessen, biogas och rötslam beskrivs i t.ex. reningsverket Gryaabs hemsida: www.gryaab.se

Rötslammet som blir över blandas med bark och blir kompost, biomull, och används som anläggningsjord i parker, vägslänter, golfbanor m.m. Om slammet måste deponeras betalar intäkten från biogasen kostnaden för att behandla rötslammet. Se vidare i Kostnad i reningsverk.

Efter rötningen återstår 6,9 kg torrsubstans /familj/ år.
Referens: ”Köksavfallskvarnar- en teknik för uthållig resursanvändning. En förstudie i Göteborg. VA-FORSK RAPPORT 2001-02. Bilaga 4, sid 96-97.” (Rapporten är utförd av Chalmers Tekniska Högskola, inst för VA-teknik.)