Miljö & reningsverk
Miljöfördelar
• Den stora miljövinsten avfallskvarnar är i att avfallet transporteras i avloppsnätet på samma sätt som toalettavfall och diskvatten. Transporten sker utan nämnvärd energiförbrukning, dygnet om utan avgaser och buller.
• Matavfall är "relativt" giftfritt. Rötslammet som blir kvar efter biogasutvinning är en slutprodukt i reningsverket som bara har tillförts gifter och tungmetaller som vi har kunnat konsumera.
• Matavfall kommer huvudsakligen från växtriket. Den biogas som kommer från rötningen ökar därför inte växthuseffekten. Gasen är giftfri. Det bildas inga tungmetaller eller sot när det förbränns.
• Med avfallskvarnar och rötning uppstår inte utsläpp av metangas. Den tillvaratas i reningsverket. Vid kompostering däremot går gasen upp i rök eller snarare i atmosfären.
Röta eller kompostera matavfall?
Denna rapport kommer IVL Svenska miljöinstitutet AB.
Nyttan med sopsortering
Materialåtervinning är bättre än förbränning. Men förbränning är i sin tur mycket bättre än deponering. Och kompostering har nästan inga miljömässiga fördelar jämfört med andra alternativ. Det är några av slutsatserna som Jan-Olov Sundqvist på IVL, tillsammans med ett 40-tal forskare från Europa och Australien, dragit. Den viktigaste slutsatsen är dock att forskningsrapporter entydigt visar att det är stor nytta med sopsortering.
Proceedings from Workshop on Systems Studies of Integrated Solid Waste Management (B 1490) utgör en rapport från ett internationellt seminarium där olika systemstudier av avfallshantering diskuterades. I en avslutande diskussion på seminariet drogs slutsatserna: Materialåtervinning är från miljösynpunkt bättre än förbränning, som i sin tur är mycket bättre än deponering. Rötning och förbränning är svåra att jämföra från miljösynpunkt, eftersom båda har fördelar och nackdelar när de jämförs. Kompostering ger större miljöpåverkan än förbränning och rötning.
Rapporten finns på : www.ivl.se/nytt/pressmed_sopsortering
"Kompostering och rötning ger ungefär samma samhälls- och företagsekonomiska kostnader. Rötning ger bättre energiutnyttjande och lägre förbrukning av både förnyelsebar och icke förnyelsebar energi. Rötning ger också mindre utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen och övergödande ämnen, men mer utsläpp av fotooxidantbildande ämnen. Vi bedömer att rötning i allmänhet är att föredra framför kompostering."
Ovanstående är hämtad ur tidskriften RVF nytt nr 4. RVF= Reningsverksföreningen som publicerade utdrag ur "Systemanalys av energiutnyttjande från avfall- Utvärdering av energi miljö och ekonomi. Följande institutioner har medverkat i utredningen: IVL / KTH / JPI /SL
Kvarnmotståndare brukar hävda att med avfallskvarn uppstår ett nytt hål för icke önskat avfall till avloppsnätet. Men vilket avfall skulle det vara som? Plast och gamla batterier t.ex. kan man inte köra i kvarnen, men väl slängas i komposten.
Vi svenskar är miljödisciplinerade. Vi slänger klara flaskor i bingen för klara flaskor och röda i bingen för röda. Och efter att vi med stor omsorg skakat ut de sista dropparna vin ur boxens plastskrynklor, så slänger vi plasten till behållaren för plast. Kartongen bär vi till pappersåtervinningen. Men visst uppstår ibland ett tvivel att pappret inte återvinns utan bränns i någon avlägsen sopförbränningsstation.