Historik

Avfallskvarnar är inget nytt. Tekniken utvecklades på 30-talet. Bara i USA tror branschen att man har monterat in 90 millioner kvarnar under de sista 30-åren. En stor del av dem är säkerligen kvarnar som bytts ut efter att de förbrukats.

I Sverige monterades ett stort antal avfallskvarnar under 40 - 60-talet. Uppgifter om antalet varierar men för några år sedan kunde man gissa att grovt räknat fanns 30 000 st i drift. De senaste årens ökning har gjort att den siffran har ökat.  Men ingen vet nog hur många kvarnar som är i drift idag. Uppgifter från 1980 talet finns i "Källsortering med avfallskvarnar i hushållen- En fallstudie i Staffanstorp, Bullentin serie VA Nr 56, januari 1990/. Lunds Universitet. En fallstudie i Staffanstorp-Slutrapport. Författarna till rapporten ovan rapporterade från sin studieresa till USA; KAP 3:2

ERFARENHETER FRÅN USA:

1989 fanns det i USA ca 40 miljoner kvarnar i drift.

" I allmänhetens ögon är kvarnen ett köksredskap som alla andra och bör i princip finnas i ett kök med någorlunda standard.

Vid de centrala reningsverken har man inte ifrågasatt kvarnens vara eller icke vara utifrån denna aspekt. Ute på reningsverken får man en klar uppfattning om hur ytterst ringa betydelse man anser att kvarnen har för verkets kapacitet och  effektivitet.

I USA har man inte sett avfallskvarnen som del i ett källsorteringssystem, utan som ett självklart hushållsredskap - en bekvämligehetsanordning. Den har sedan 30-talet vuxit in" i människors hem på samma sätt som tvätt- och diskmaskin, kylskåpet, frysboxen etc.

På vissa håll hade man börjat inse att om kvarnen används på ett effektivt sätt erhålls diverse positiva effekter i avfallshanteringen. I ett 70-tal städer har man till och med lagstiftat om kvarn i nybyggnationer. Anledningarna till att man fattad ett sådant beslut är i korthet:

• mindre luktproblem
• mindre avfallsmängder
• lägre insamlingskostnader

Författarnas avslutande slutsats från studieresan i USA:

Några av de slutsatser som man kan dra från USA är således att avfallskvarnar inte används optimalt (som källsorteringsinstrument) i hushållen och att de inte medför egentliga problem vid de centrala anläggningarna. De problem som finns uppstår i hemmen då avfallskvarnen inte sköts ordentligt och problemen är lätt åtgärdade av boende själva.

I de fall man satt restriktioner för kvarnanvändning beror uteslutande på att man har haft dåliga avloppssystem med hög bräddningsfrekvens och / eller återkommande stopp. "

Vid tiden för rapporten ovan tilläts inte avfallskvarnar på Manhattan. Orsaken var att man var tvungen att brädda stora mängder vatten till Hudson floden. Men 1997 tilläts kvarnar efter en 2 år lång studie. Den bräddning som kunde bli aktuell ansågs inte kunna ha någon betydelse.

I Sverige fokuserades miljödebatten under 60-talet kring vattenrening. I det perspektivet blev avfallskvarnar klassade som en icke lämplig teknik. Man såg avfallskvarnar som en teknik som ökade belastningen på våra reningsverk förbjöds sedermera eftersom reningsverken släppte ut avfallet i vattendragen. Detta synsätt ledde till ett nästan totalt förbud under 70 och 80-talet.

Idag är förhållandet helt annan. Reningsverken är effektiva och rötar sitt avfall till biogas och rötslam. Och avfallet släpps inte ut i vattendragen. Reningsverken vill numera istället ha matavfallet eftersom det ger långt större mängder biogas än toalettavfall. Matavfallet gynnar dessutom  rötningsprocessen i reningsverket.

Många av kvarnarna från 60-talet är fortfarande i drift och byts nu ut till nyare modeller. Vi får nya kunder som använt samma kvarn sedan 60-talet och nu byter sina gamla kvarnar. Detta kan i regel göras utan några förändringar i diskbänk, rör och elinstallation